Google har koll
- - -
… och ner som en pannkaka, så kan man kanske sammanfatta min insats under slutet på förra året här på bloggen. Jag blev oerhört intresserad av fildelningsfrågan ett tag, skre, ställde frågor och fick respons från flera håll i bloggosfären. Roligt!
Men, slutet av år 2008 blev det pissigaste slut på något år jag någonsin upplevt, och lusten att blogga överhuvudtaget försvann totalt. Så även lusten till mycket annat. Men, nu plötsligt kände jag att det var dags. Jag vill skriva igen. För tillfället har jag dock inget vettigt att skriva. Så jag nöjer mig med ett kort “på återseende”.
Första heatet vann piraterna, blir gensvaret bara hälften så stort men lika övertygande den här gången vet man inte hur det slutar. Eller, det är kanske det man vet.
På andra sidan har jag hittat ett inlägg som tar upp flera av de punkter där mina frågetecken ännu inte är uträtade. Läs gärna inlägget i sin helhet, för det är mycket bra saker som tas upp där också, som jag helt håller med om. För att det inte ska verka märkligt för er som inte läst det passar jag ändå på att nämna att inlägget är skrivet i syfte att död på ett antal “fildelningsfloskler”.
Citat från andra sidan:
Rena felaktigheter 2: Skaparna har rätt till ersättning för sina verk!
Det här är nästan det dummaste påståendet i hela debatten. Folk som häver ur sig sådana saker och menar det borde få sin rösträtt indragen. Skaparna har inte alls någon jäkla rätt till ersättning för sina verk. Varför i all världen skulle de ha det? Nyckelorden här är alltså “rätt till”. Att få ersättning för en beställd tjänst eller vara — laga en bil, skriva en artikel, baka en pizza — är en sak, att få betalt för en produkt som ingen uttryckligen har bett dig att skapa är något helt annat. Nej, folk väljer att betala för det du frivilligt har skapat, eller så gör de inte det.
Det här resonemanget har jag svårt att förstå. Det är en sak om man helt enkelt inte har en produkt som är tillräckligt bra. Jag har på flera ställen mötts av argumentet: “Du kan inte kräva att folk ska betala dig för något som de inte vill ha.” Självklart inte. Frågan är bara hur man ska tolka att 100.000 personer laddar ner mitt nya album från The Pirate Bay. Det verkar orimligt att 100.000 personer skulle ladda ner någonting som de inte vill ha. Jag tycker inte det går att tolka på något annat sätt än att de 100.000 personerna faktiskt vill ha albumet, i någon mån.
I hur hög utsträckning de sedan verkligen vill ha albumet är en annan sak. Ponera att det bara hade gått att få tag i det på CD och LP, då hade kanske bara 10.000 exemplar sålts. Det är jag helt med på. 100.000 nedladdningar är inte detsamma som lika många “missade försäljningar” av CD och LP.
Det är lite svårt att jämföra kultur med en vara någon beställt, typ en pizza. Kultur beställs genom att det finns intresse och efterfrågan. Jag tycker att 100.000 nedladdningar nästan kan ses som en typ av beställning; det betyder att folk gillar det man gjort och det kan antas att många gärna vill att man gör ytterligare en skiva. En artist (särskilt en som inte ligger på ett stort skivbolag) gör en stor investering i form av tid och pengar för att framställa sitt album och få ut det på marknaden.
Varför är det fel att kräva pengar när och om det visar sig att det finns de som vill konsumera det man producerat?
Detta leder in på nästa punkt.
En kritik jag har när det gäller den här debatten är att man är väldigt dålig på att prata om alternativen till dagens sätt att distribuera exempelvis musik. Jag tror att det skulle gynna piratrörelsen om man visade på alternativen, istället för att fokusera så mycket på varför ingen får röra våra heliga torrents.
Vidare stör jag mig också på att många verkar anse att för att förespråka fri fildelning måste man ha några konkreta och vettiga förslag på alternativa lösningar. Lösningar på hur musiker och filmskapare ska kunna tjäna ihop till brödfödan alltså. Jag kan ärligt talat inte begripa varför man måste ha det.
Självklart måste man inte ha det. Men ärligt talat, det var väl ganska länge sedan vi kunde konstatera att det är piraterna som har koll på läget här, och ingen annan. Så även om det egentligen inte är deras/vårt problem, tror jag det vore väldigt lyckat om piratrörelsen ägnade lite mer energi åt att verkligen visa att fildelningen är ett skitbra tåg som de flesta enbart skulle tjäna på att hoppa på.
“Det går att ladda ner musik och film gratis, och det finns inget bra sätt att stoppa det på. Därför tänker vi göra det.”
ELLER:
“Har du hört talas om den här nya tjänsten? Det är gratis för den som lyssnar men artisterna får pengar, det funkar så här och så här…”
Vilket låter bäst i öronen på en tveksam kulturproducent? Varför är det inte viktigt att diskutera frågan från den vinkeln också?
(Citaten från andra sidan kommer alltså inte från piratpartiet, dock från en piratpartist. Kritiken riktas främst mot hur debatten förs i stort, snarare än mot någon enskild person eller piratpartiet specifikt. Jag är dock väldigt nyfiken på om piratpartiet har de här synsätten i frågan. Det har jag inte riktigt kunnat läsa mig till på hemsidan).
Hjälp mig att förstå!
Tack och hej
Eder Skeptiker
- - -
Igår när jag körde hem från jobbet hade en kvinna i övre medelåldern stannat till vid vägkanten och satt lutad över en påkörd katt mitt i vägen. Hon lyfte upp katten och gick åt sidan med den. Jag stannade till, eftersom tanken slog mig att katten kunde vara skadad och att hon kanske inte hade någon telefon att ringa efter hjälp med.
Det var inte hon som kört på katten, hon hade bara stannat för att se efter om den levde. Det gjorde den inte, den var död, så att ringa någon veterinär eller dylikt var inte aktuellt. Däremot fanns det nummer till ägaren på halsbandet, men det var litet och slitet och väldigt svårt att se.
Under tiden vi försökte se vad det stod för nummer körde det förbi en man som sa genom rutan:
“Jag tror katten kommer ifrån huset där” och pekade på ett av husen intill.
Nästan samtidigt kom det fram en kille i 20-årsåldern som sa det samma. Han erbjöd sig att gå och prata med dem. Vid det läget kände jag att jag inte hade mycket mer där att göra och åkte vidare.
Inom loppet av två minuter engagerar sig fyra personer i den påkörda katten, men var i helvete var du som körde på den?
Det är obalans i världen.
- - -
Ja, ägd som i “fett ägd” - inte som i “ekonomiskt” ägd.
Recently the Lithuanian anti-piracy outfit changed its name, but forgot to register the new domain. It now belongs to the owner of one of the largest BitTorrent sites in the country.
Oj då. Pwned!
En liten glädjespridare till alla som inte är så glada över hetsjakten på pirater.
- - -
Mitt i den livliga piratdebatten och allt vill jag passa på att göra något jag tänkt göra länge, men som jag bara glömmer bort hela tiden.
Jag vill rekommendera min kära lillsyrras bilddagbok från ett besök hos vår farbror Gunnar.
Han har en mycket, mycket bisarr “samling” (eller vad man ska kalla det) saker som vi får se en glimt av här. Naturligtvis inte hälften så underhållande för er som inte känner honom, men väldigt underhållande oavsett allting.
Jag vill dock varna för några obehagliga bilder på en insekt i början. En insekt som inte… hade sin bästa dag.
Mycket nöje!
- - -
bilddagbok, gunnar, familj, födelsedag, släkt, galningar, samlare, prylar
Igår kastade jag ut följande fråga på valda platser i bloggosfären, bl.a. de jag länkar till i mitt tidigare inlägg:
Piratpartiet står ju i nära relation med The Pirate Bay, samtidigt som ett av partiets hjärtefrågor är att all fildelning med icke-kommersiellt syfte ska vara tillåten.
Finns det några bevis för att folket bakom The Pirate Bay inte tjänar några som helst pengar på sin site? Jag vet att det inte är sidan eller folket bakom den som ÄR själva fildelningen, men ändå.
Ganska snart insåg jag att frågan kunde varit betydligt bättre formulerad. Jag kunde frågat någonting helt annat, för det var egentligen till detta “någonting helt annat” jag ville komma.
Jag tröstar mig med att trots frågans eventuellt lite för höga grad av spontanitet uppstod en livlig och för mig mycket meningsfull diskussion. Det skulle delvis kunna bero just på att frågan är ställd på ett sätt som får det att verka som om jag missförstått vissa saker mer än vad jag egentligen har.
Innan jag går vidare med de ståndpunkter jag funnit “där ute” bland fildelarna och vad jag kommit fram till för egen del vill jag knyta ihop säcken angående ytterligare ett av mina tidigare inlägg. Efter min fildelningsnostalgiska tillbakablick på den gamla goda tiden (det finns naturligtvis ännu äldre och godare tider, direkt avhängigt uppnådd ålder hos nostalgikern i fråga) hade jag tänkt ifrågasätta Piratpartiets mål att göra all icke-kommersiell fildelning laglig. Min tanke var att på den gamla goda tiden hade folk skitslöa modemuppkopplingar och fraktade filer på diskett. De tekniska begränsningarna medförde att fildelningen inte utgjorde något stort hot mot upphovsmän av olika slag.
Alltså, varför vill Piratpartiet lagstifta till fildelningens fördel som om det fortfarande var 1997? Så tänkte jag först.
Där har jag tänkt om.
Ställer man den frågan, är det minst lika relevant att ställa följande fråga: Varför vill dansbandet Reinfeldtz lagstifta emot fildelningen som om det fortfarande vore 1997? Eller 95, eller 1984, för den delen.
Av dessa två frågor väger den sistnämnda avsevärt tyngre, alla gånger.
För att återgå till vad jag lärt mig av pirater och om Piratpartiet det senaste dygnet, börjar jag med det genomtänkta och välformulerade inlägg Thomas Tvivlaren har skrivit som svar på den ovan citerade frågan. Bara den bild Tvivlaren letat fram med koppling till Falkar, segling och båtar (men, Pirater?) är ett genidrag i sig. Inlägget innehåller inte minst en mängd länkar till läsvärda resurser i fildelningsdebatten. Tvivlaren belyser också något som många andra tagit upp, nämligen den särställning pirater har i jämförelse med politiska partier, och framför allt alliansen (numera dansbandet Reinfeldtz i Falkentermer). Tvivlaren om The Pirate Bay:
De är dessutom extremt principfasta och försvarar sina åsikter med den äran. Detta tycker jag är ytterst välkommet i ett samhällsklimat där människor mer eller mindre regelmässigt vänder kappan efter vinden. Se bara på våra etablerade politiska s.k. ledare som formligen tävlar i att paketera sin “politiska vision”, dvs affärsidén att behålla eller återfå makten med vilka medel som helst, i en så väljarattraktiv men principlös skepnad som möjligt.
Här kan jag inte annat än hålla med. Dansbandet Reinfeldtz är precis som alla andra dansband. Det handlar om att på enklast möjliga sätt få sina cash och kunna dra vidare till nästa jobb. Det handlar om förprogrammerade synthar, körmaskiner, digitaltrumset och inget som helst intresse för att lyssna på publikens respons. Om så publiken i kör vrålar “GÅ AV! NI SUGER!!” så handlar det om att ignorera, trycka på play och att framför allt klistra på ett stort leende i hopp om att ge sken av någon form av intresse.
Det finns delar av Piratpartiets politik som jag inte riktigt förstår och inte sympatiserar med helt och hållet, men kan samtidigt inte annat än hålla med Josh:
… jag vill hellre välja mellan pest och kolera än att tvingas på bägge delarna.
I dag är det gå-med-i-Piratpartiet-dagen. Precis som mymlan är jag ännu inte helt övertygad om att det är den enda eller bästa lösningen. Min uppgraderade header ska inte ses som ett tecken på något. Den ska ses som ett stort tack, riktat till alla som engagerat sig i mina ibland något provokativa piratfrågor det senaste dygnet. Samt som ett litet bidrag till att åtminstone uppmärksamma dagen. Och kanske att man kan vara piratsympatisör utan att vara piratpartist.
Jag tänker således inte uppmana någon att gå med i Piratpartiet. Däremot kan jag rekommendera er att ta del av de diskussioner som finns på de bloggar jag länkar till i detta och föregående inlägg. De har i alla fall gett mig mycket.
Till eventuella piratpartister: propaganda mottages med öppna armar.
UPPDATERAT: Förlåt, det vore kanske på sin plats att ta upp vad jag funnit för svar på frågan som ligger till grund för hela inlägget. Piratpartiet har så vitt jag kan förstå ingen koppling till The Pirate Bay.
På återseende!
- - -